EUROPEISK KOD FÖR IDÉBURNA ORGANISATIONERS MEDVERKAN I BESLUTSPROCESSEN

Antagen av INGO-kONfereNseN vid mötet den 30 oktober 2019 2page1image1894579200page1image1894579504

page1image1894578704
1 INLEDNING
Ett av de största problemen i moderna demokratier är att relativt få är en- gagerade i de politiska processerna. Civilsamhället spelar därför en viktig roll i den demokratiska processen då det ger medborgare möjlighet att kanalisera olika synpunkter och intressen i den politiska beslutsprocessen vid sidan av de politiska partierna och olika lobbyorganisationer.Europarådets ministerkommitté erkänner i dess rekommendation (2007) 14 ”idéburna organisationers oumbärliga bidrag till utvecklingen och genom- förandet av demokrati och mänskliga rättigheter, i synnerhet genom främ- jande av allmänhetens medvetenhet och deltagande i det offentliga samhället samt säkrande av öppenhet och ansvarighet hos myndigheter”.Vid Europarådets forum för demokratins framtid, som hölls i Sverige i juni 2007, uppmanade deltagarna Europarådets INGO-konferens (konferen- sen för internationella icke-statliga organisationer) att ta fram en europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Den skulle bland annat omfatta olika mekanismer för idéburna organisationer att kun- na delta i den politiska beslutsprocessen men också visa på sätt för civil- samhället att delta i den offentliga politiken.Mot bakgrund av detta tog INGO-konferensen ansvaret för att utarbeta ett förslag till en kod för medverkan i den politiska beslutsprocessen. Detta dokument beskriver bakgrunden och listar verktyg för hur medborgare kan delta i den politiska beslutsprocessen. Detta dokument har tagits fram av före- trädare från civilsamhället, har gemensamt utformats genom en europeisk samrådsprocess bland idéburna organisationer, prövats och kommenterats av medlemmar i nationella och internationella idéburna organisationer och har använts av aktiva i civilsamhället och myndighetsföreträdare.Europarådets INGO-konferens har i den här koden försökt sammanställa ett användbart, strukturerat och pragmatiskt verktyg riktat till både beslutsfattare och idéburna organisationer. Under arbetets gång inhämtade INGO- konferensen råd och synpunkter från Europarådets övriga institutioner. Både Europarådets kommunalkongress (hädanefter ”kongressen”) och Europarådets parlamentariska församling välkomnade koden. Kongressen var villig att använda den i sitt eget arbete. Den parlamentariska församlingen betonade värdet av e-verktyg i medborgardemokratin.

Konferensen antog koden vid sitt möte den 1 oktober 2009.

Flera av Europarådets dokument har sedan dess betonat vikten av civilt deltagande i beslutsprocesserna för god förvaltning. Utan att vara helt ut- tömmande kommer här att specifikt nämnas en del av dessa, bland annat De 12 principerna för god förvaltning, Rekommendationerna från minister- kommittén gällande medborgares deltagande i kommunal politik (CM/Rec (2018)4) eller nya Rekommendationerna från ministerkommittén om skydd av offentliga utrymmen som särskilt tar upp de nya hoten mot civilsamhällets och idéburna organisationers mötes- och yttrandefrihet i Europa.

Vid Ministersuppleanternas 1 295:e möte den 27 september 2017 antog ministerkommitté CM(2017)83 Riktlinjer för civilt deltagande i politiskt besluts- fattande som betonar vikten av medborgares deltagande i den demokratiska processen.

Den ursprungliga koden från 2009 som INGO-konferensen antog behöv- de revideras på grund av framsteg inom samhälle och teknologi i en värld i ständig förändring. Det var mot bakgrund av detta som INGO-konferensen och kommunalkongressen den 6 november 2018 höll ett möte för att disku- tera de ändringar som behövde implementeras och som därefter lett till denna uppdaterade kod.

Koden erbjuder ett urval av god praxis som beskrivs i ”matrisen”. Den är dock inte av obligatorisk karaktär och anger inga regler eller krav på till- synsmekanismer. Den erbjuder alla aktörer i den demokratiska processen riktlinjer som härrör från konkret praktisk erfarenhet av dialog och samar- bete mellan idéburna organisationer och offentliga myndigheter. Det yttersta målet är att underlätta samverkan och öka medborgarnas möjlighet att delta i den demokratiska processen på kommunal, regional och nationell nivå.

Denna kod kommer förhoppningsvis att ge politiska resultat. Den kommer att ge stöd och kraft till den aktuella trenden bland lokala, regionala och nationella myndigheter att rådgöra och samarbeta med civilsamhället genom att föra in moderna verktyg i den demokratiska styrprocessen samtidigt som medborgardeltagandet fördjupas i det offentliga samhället.

INLEDNING 5

2SYFTE OCH MÅLGRUPPER
Det grundläggande syftet med koden är att bidra till att skapa en bra miljö för idéburna organisationer i Europarådets medlemsländer och i Belarus när det gäller deltagande i den politiska beslutsprocessen. Detta görs genom att definiera ett antal principer, riktlinjer, verktyg och mekanis- mer för medborgares deltagande i det politiska beslutsfattandet. Avsikten är att koden ska kunna tillämpas på lokal, regional och nationell nivå. Den bygger på erfarenheter från idéburna organisationer i hela Europa som delat med sig av sina exempel och metoder för samverkan med myndigheter.Ett annat syfte med koden är att den ska vara ett betydelsefullt och effek- tivt verktyg för idéburna organisationer från lokal till internationell nivå i deras dialog med parlament, regeringar och myndigheter. Den syftar till att bli ett interaktivt verktyg av handlingsorienterad karaktär, och är därför användbar för idéburna organisationer och myndigheter i hela Europa. För att underlätta tillämpningen av denna kod kommer det också att finnas en matris med lyckade och mindre lyckade praktiska exempel.Koden är avsedd för nationella idéburna organisationer inklusive regionala och lokala organisationer i Europarådets medlemsländer och i Belarus, samt för organisationer på europeisk och internationell nivå.Den är också riktad till myndigheter, inklusive parlament, regeringar och den offentliga förvaltningen på lokal, regional och nationell nivå. Den är avsedd för många olika användare, men tanken är att den ska kunna användas på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen.SYFTE OCH MÅLGRUPPER
3ALLMÄNNA RAMAR FÖR CIVIL MEDVERKAN
3.1 PARAMETRAR INOM CIVILSAMHÄLLETIdéburna organisationer och det organiserade civilsamhället bidrar på ett oumbärligt sätt till utveckling och förverkligande av demokrati och mänsk- liga rättigheter. Europarådets definition av idéburna organisationer åter- finns i ministerkommitténs rekommendation (2007) 14, där det fastslås att idéburna organisationer är frivilligorgan eller frivilligorganisationer som har etablerats för att driva grundarnas och medlemmarnas i allt väsentligt ideella mål.Mot bakgrund av den globala ekonomiska utvecklingen och närings- livets ständigt ökande betydelse är det ytterst viktigt att utveckla samarbets- relationer med idéburna organisationer. Idéburna organisationer strävar också aktivt efter att samarbeta med bland annat den privata sektorn. Sam- arbeten eller partnerskap med näringslivet ger också idéburna organisationer möjligheter att få betydande finansiering. Dessutom får näringslivet tillfälle att aktivt bidra till ett sunt demokratiskt samhälle.I förhållande till den här koden för medborgarmedverkan omfattar termen ”icke-statliga organisationer” idéburna organisationer och det orga- niserade civilsamhället såsom frivilligorganisationer, ideella organisationer, föreningar, stiftelser, välgörenhetsorganisationer samt andra intressebaserade grupper. Dessa idéburna organisationers kärnverksamheter är inriktade på att främja värden som social rättvisa, mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet. Inom dessa områden verkar idéburna organisationer för den goda saken och för att förbättra människors livssituation.Idéburna organisationer har en central funktion i deltagandeprocessen i ett öppet och demokratiskt samhälle genom att de involverar många männ- iskor. Det faktum att många av dessa individer också är väljare understryker den kompletterande relationen till den representativa demokratin.ALLMÄNNA RAMAR FÖR CIVIL MEDVERKAN 7

Idéburna organisationer kan bidra med kunskap och oberoende expertis i den politiska beslutsprocessen. Därför tar den politiska makten på alla nivåer, från lokal, regional och nationell nivå, samt på internationell nivå ofta hjälp av idéburna organisationer och använder deras erfarenheter och kompetens när det gäller utveckling och genomförande av politik. Idéburna organisationer vilar dessutom på ett ofta unikt förtroende från sina medlemmar och från sam- hället för att ge uttryck för oro, företräda särskilda intressen och skapa en- gagemang för olika sakfrågor, och ger ett avgörande bidrag till utvecklingen av politiken.

Denna kod understryker det organiserade civilsamhällets bidrag till den demokratiska processen. Den fokuserar inte på den närliggande frågan om medborgardeltagande, dvs individer. I detta sammanhang förutsätts att grundandet av föreningar och idéburna organisationer är ett resultat av obe- roende social organisering och att det inte enbart bygger på individens hand- lande. Organiserade grupper existerar för att gynna medlemmarnas intresse till gagn för samhället i stort. De fungerar som en kanal för att samla delta- gandet och som en multiplikator för medborgarnas engagemang.

3.2 PRINCIPER FÖR CIVIL MEDVERKAN

För att främja en fungerande samverkan bör idéburna organisationer och myndigheter agera utifrån följande gemensamma principer:

A. Öppenhet
Idéburna organisationer samlar och kanaliserar medlemmars, brukares och berörda medborgares synpunkter. Denna input är ett centralt bidrag till den politiska beslutsprocessen genom att den ökar kvaliteten, förståelsen och den långsiktiga användbarheten av det politiska initiativet. En förutsättning för denna princip är att processerna för att kunna delta är öppna och tillgängliga, och att de bygger på överenskomna parametrar.

B. Tillit
Ett öppet och demokratiskt samhälle grundar sig på en ärlig interaktion mel- lan aktörer och sektorer. Även om civilsamhällesorganisationer och offentli- ga aktörer har olika roller delar de målet att förbättra människors livsvillkor, vilket endast kan säkerställas genom tillit, transparens, respekt och ömsesi- dig tillförlitlighet.

ALLMÄNNA RAMAR FÖR CIVIL MEDVERKAN

C. Oberoende
Idéburna organisationer måste betraktas som fria och oberoende organ med hänsyn till deras syften, beslut och aktiviteter. De har rätt att agera själv- ständigt och att ge uttryck för synpunkter som skiljer sig från de myndig- heter som de samarbetar med. De måste vara oberoende och inte under direkt kontroll av en regering. Idéburna organisationer får inte betraktas som politiska partier. Idéburna organisationer måste respekteras oavsett om deras åsikter överensstämmer med de offentliga myndigheters åsikter eller ej.

D. Medverkan
Idéburna organisationer har rätt att utan diskriminering vad gäller dialog och samråd medverka i statliga eller halvstatliga mekanismer på alla nivåer beträffande offentliga politiska mål och beslut. Detta medverkande bör garan- tera yttrandefrihet för olika åsikter gällande samhällsfunktioner (Europarådets ministerkommittés Rekommendation CM/Rec (2007)14 till medlemsstaterna gällande icke-statliga organisationers juridiska status i Europa, VII, 76).

Principerna gäller även bedömningen av nya lagars och offentliga projekts konsekvenser vilket är en viktig process för att garantera god lagstiftning och minimera negativa sidoeffekter. I denna process kan civilsamhället bidra med värdefulla erfarenheter på gräsrotsnivå samt yrkeskunnande.

Utöver detta har följande principer lagts till för att förbättra civil medverkan:

I. Öppenhet
Alla processer måste vara öppna och få granskas av både förvaltningen och de idéburna organisationerna. Tillgång i rätt tid till alla dokument, utkast, beslut och yttranden som är relevanta för medverkansprocessen är viktig. Tillgång till information måste garanteras. Medborgare/idéburna organisationer måste också ange sina målsättningar, intressen och eventuella intressekonflikter.

II. Tillgänglighet
Civil medverkan bör underlättas genom tydligt språk och lämpliga metoder för deltagande, offline och online samt på alla typer av enheter, i enlighet med överenskomna ramverk för medverkan.

III.Icke diskriminering
Civil medverkan bör omfatta alla och låta alla göra sig hörda, inklusive min- dre privilegierade och sårbara människor. Därför bör man undvika alla pro-

ALLMÄNNA RAMAR FÖR CIVIL MEDVERKAN 9

cesser, publicering av information, möten och utfrågningar osv. som kan ute- sluta intresserade personer eller grupper från att delta.

IV. Delaktighet
Civil medverkan bör inkludera alla grupper med särskilda intressen och behov, såsom ungdomar, äldre, människor med funktionshinder och minori- teter. Många av dessa grupper svarar inte lätt på uppmaningar att medverka. Därför bör proaktiva åtgärder vidtas för att nå ut till dessa grupper, ge dem möjlighet att delta och hjälpa dem vid medverkansprocesser.

V. Ansvar
Alla medverkansprocesser måste utföras på ett sätt som ger resultat och vara öppna för förändringar i det ursprungliga förslaget. Dessa resultat måste dokumenteras och göras tillgängliga för allmänheten. Alla beslutsfattare måste ta ansvar för sina beslut. Beslut måste motiveras och göras tillgängliga för granskning samt kunna medföra påföljder. Rättsmedel måste finnas till hands i fall av missförhållanden eller felaktiga beslut.

3.3 VILLKOR FÖR MEDBORGARDELTAGANDE

Förutsättningarna för föreningslivet är väl dokumenterade. Enligt Europe- iska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR) kräver dessa förutsättningar att det råder yttrandefrihet (artikel 10 i ECHR), mötes- och föreningsfrihet (artikel 11 i ECHR) samt rele- vant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. För att garantera att idéburna organisationers oumbärliga bidrag inkluderas och tas hänsyn till utan diskriminering i den politiska beslutsprocessen krävs att man skapar en miljö med rätt förutsättningar. Dessa är bl.a. rätts- säkerhet, vidmakthållande av grundläggande demokratiska principer, po- litisk vilja, gynnsam lagstiftning, tydliga förfaranden, långsiktigt stöd och resurser för ett långsiktigt hållbart civilsamhälle samt att det finns gemen- samma plattformar för dialog och samarbete. Dessa villkor möjliggör en konstruktiv samverkan mellan idéburna organisationer och myndigheter och bygger på ett ömsesidigt förtroende och en ömsesidig förståelse fördeltagandedemokrati.

10 ALLMÄNNA RAMAR FÖR CIVIL MEDVERKAN

4HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA
För att kunna uppfylla syftet med koden och säkerställa att denna är både relevant och fungerar praktiskt, beskriver det här avsnittet hur idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen.Det finns två sammanlänkade dimensioner i den här processen. Den första- dimensionen är de olika nivåerna man kan medverka på som beskrivs i avsnitt 4.1, graderade från lägsta till högsta engagemang, dvs från enkel informa- tionsförmedling till samråd, dialog och slutligen partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Den andra dimensionen är de olika stegen i den politiska beslutsprocessen som beskrivs i avsnitt 4.2. Dessa sju steg är de som myndigheter följer, från att fastställa agendan via genomförande till granskning och omformulering av ett politiskt beslut eller område.I ett separat avsnitt (4.3) beskrivs övergripande verktyg och mekanismer för civil medverkan som kan tillämpas vid alla steg i den politiska besluts- processen.Alla dessa dimensioner och element kombineras därefter i det sista avsnittet (5) i en matris för civil medverkan.4.1 OLIKA NIVÅER FÖR MEDVERKANIdéburna organisationers engagemang i de olika stegen i den politiska beslutsprocessen varierar utifrån deltagandets intensitet. Det finns fyra successiva nivåer för medverkan, från lägst till högst aktivt deltagande. Dessa är: information, samråd, dialog och partnerskap. De kan tillämpas i alla steg i beslutsprocessen, men de är ofta särskilt relevanta vid särskilda skeden i processen.HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 11

Information

Samråd

Bred Samverkande

Dialog

Partnerskap

LÅGT NIVÅ AV MEDVERKANDE HÖGT

A. Information
Tillgång till information är grunden för alla efterföljande steg för att idéburna organisationer ska kunna delta i den politiska beslutsprocessen. Information är en relativt låg nivå av medverkan och består i regel av enkelriktad infor- mation från myndigheterna. I detta fall varken krävs eller förväntas en sam- verkan med eller ett engagemang från idéburna organisationer.

Detta inkluderar allmänhetens rätt till tillgång till information (t.ex. utkast, kommentarer och resonemang) under hela den politiska processen. Myndigheterna måste se till att allmänheten i rätt tid erhåller korrekt infor- mation rörande processen.

Informationen är nödvändig för alla steg i den politiska beslutsprocessen.

B. Samråd
Detta är en form av initiativ från myndigheter som efterfrågar input om särskilda politiska frågor från olika aktörer, bland annat idéburna organisa- tioner. Samråd sker oftast genom att myndigheterna informerar idéburna organisationer om den aktuella politiska utvecklingen och inbjuder dem att ge kommentarer, synpunkter och feedback. Initiativet till samråd och val av ämnen sker på initiativ från myndigheter, inte från de idéburna organisationerna.

Samråd är relevant för alla steg i den politiska beslutsprocessen, men i synnerhet vid formulering, granskning och omformulering.

12 HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

C. Dialog
Initiativet till dialog kan tas av båda parter. Dialogen kan endera vara bred eller mer av en samverkande form.

En bred dialog är en tvåvägskommunikation som bygger på gemensamma intressen och eventuella gemensamma mål för att ha ett regelbundet utbyte av synpunkter. Den kan exempelvis vara öppna offentliga utfrågningar eller större möten mellan idéburna organisationer och myndigheter. Diskussionen förblir bred och den har ingen uttalad koppling till någon aktuell politisk process.

En samverkande dialog bygger på gemensamma intressen för att utveckla ett särskilt politikområde eller för att lösa ett gemensamt problem. Här är dialogen mer bemyndigande än den breda dialogen eftersom den består av gemensamma, ofta täta och ordinarie möten för att utveckla centrala politiska strategier, och den leder ofta till överenskomna resultat.

Stort värde fästs vid dialog i alla steg av den politiska beslutsprocessen, men den är speciellt avgörande när det gäller att fastställa agendan, att formu- lera och omformulera politiken.

D. Partnerskap
Ett partnerskap förutsätter delat ansvar i varje steg i den politiska besluts- processen, från att fastställa agendan, formulera politiken, fatta beslut och genomföra politiska initiativ. Det är den högsta formen av deltagande.

På denna nivå träffas idéburna organisationer och myndigheter för ett nära samarbete. Viktigt att betona är att idéburna organisationer fortsätter att vara oberoende och ha rätt att påverka och agera oberoende av en partnerskapssituation. Partnerskap kan exempelvis omfatta aktiviteter som delegering av en särskild uppgift till en idéburen organisation, som att exempelvis tillhandahålla tjänster eller deltagarforum samt etablering av ett organ för gemensamt beslutsfattande, inklusive resursfördelning.

Partnerskap kan ske i alla steg av det politiska beslutsfattandet, och det är särskilt relevant för att fastställa agendan och under genomförandefasen.

4.2 STEG I DEN POLITISKA BESLUTSPROCESSEN

Nedan beskrivs cykeln för den politiska beslutsprocessen i sju olika steg: Inkommande synpunkter/idéer, sätta agendan, formulering av politiken, beslut, genomförande av politiken, bevakning och omformulering av politiken. Varje steg innefattar olika möjligheter för samverkan mellan idéburna orga- nisationer och myndigheter.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 13page14image2071213952page14image2071105344page14image2071105696

Exemplen i nedanstående lista med aktiviteter är inte uttömmande och ute- sluter inte andra lämpliga åtgärder.

A. Inkommande synpunkter/idéer
Civil medverkan bör finnas med redan från början av beslutsprocessen, då idéer och synpunkter om kommande lagstiftning, utveckling med mera samlas in. Initiativet för detta kan också komma från civilsamhället genom att information om behov och önskemål lämnas till en regering/förvaltning.

B. Sätta agendan
Den politiska agendan fastställs vanligtvis i samråd mellan parlament och regering, men också ofta genom idéburna organisationers kampanjer och lobbying för frågeställningar, behov och problem. Nya politiska initiativ är ofta resultatet av kampanjer som har letts av idéburna organisationer. I detta skede har idéburna organisationer som mål att påverka beslutsfattarna i medlemmarnas eller allmänhetens intresse genom att aktivt påverka på ett sätt som bidrar till den politiska debatten.

Idéburna organisationers bidrag:
■ Förespråka: Att tala eller lobba för en speciell fråga, medborgargrupp

eller ett intresse, väcka frågeställningar, ta upp problem och behov, att

14 HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

a

r

e

l

u

m

m

u

r

e

o

r

f

a

m

O

a

t

k

a

a

a

v

e

B

n

n

a

G

d

e

n

e

o

g

m

f

ö

t

r

ä

a

S

l

B

r

o

F

e

s

l

u

t

lägga fram synpunkter eller ett allmänt intresse som ännu inte täcks av

lagstiftning, policydokument, instrument eller åtgärder.

  • Informera och medvetandegöra: Förmedla idéburna organisationers erfarenheter och upptäckter till det offentliga, involvera och företräda medlemmar, användare och medborgargrupper samt agera som en kanalför att nå medborgare, att lyssna, reagera och informera.
  • Expertis och rådgivning: Experter med kunskaper om ett särskilt ämne spelar en nyckelroll när den politiska agendan ska fastställas. Denna analys och forskning identifierar aktuella och framtida behov i samhälletoch ger avgörande perspektiv.
  • Innovation: Utveckling av nya lösningar och infallsvinklar. Visa hur dekan integreras i den politiska agendan.
  • Tillhandahålla tjänster: Idéburna organisationer som utförare ärcentrala aktörer i att utforma politik och att skapa alternativa och nya lösningar för en särskild grupp av brukare.Det offentligas ansvarsområden:
  • Information: Tillhandahålla aktuell och riktig information i tid i ett lätt-tillgängligt format till alla intresserade parter.
  • Processer: Utveckla och säkerställa en öppen beslutsprocess. Skapa och erbjudatydliga, öppna och tillgängliga processer så att intresserade parter kan delta.
  • Resurser: Möjliggöra för idéburna organisationer att delta genom attexempelvis ge finansiellt stöd, erbjuda lokaler eller administrativt stöd.
  • Lyhördhet: Säkerställa att relevanta myndighetsföreträdare är aktivt en-gagerade och lyssnar, reagerar och ger feedback.Användbara verktyg och mekanismer:

■ Information:
˅ Enkel och fri tillgång till relevant och riktig information i rätt tid om

den politiska processen, dokument och politiska beslutsfattare, t ex via

databaser på Internet.
˅ Forskning för att ta fram ett underlag om en angelägen fråga och

utveckla förslag till lösningar.
˅ Organisering av kampanjer och lobbying av idéburna organisationer

baserade på medvetandegörande som exempelvis policydokument, affischer och broschyrer, webbplatser, pressmeddelanden och offent- liga demonstrationer.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 15

˅ Webbplats med omfattande tillgång till centrala dokument och infor- mation om olika offentliga evenemang.

  • Samråd:
    • ˅  Petitioner kan ske med hjälp av webbverktyg, som exempelvis e-peti-tioner eller webbforum.
    • ˅  Samråd och remisser på webben eller med andra tekniker, för att samlain intressenters engagemang och förslag.
  • Dialog:
    • ˅  Utfrågningar och offentliga forum med olika intressenter för attidentifiera och lyssna till problemställningar och intressen hos olikagrupper.
    • ˅  Medborgarforum och framtidsråd för att diskutera med medborgare ochidéburna organisationer.
    • ˅  Central myndighetskontakt som ger idéburna organisationer tillgång tillinformation om aktuella politiska initiativ.
  • Partnerskap:
    ˅ Arbetsgrupp eller kommitté som kan vara en permanent eller tillfälligexpertgrupp för att ge råd om politiska preferenser.C. Formulering
    Myndigheter har i regel väl inarbetade förfaranden för att ta fram ett politiskt initiativ. Här involveras idéburna organisationer genom att exempelvis identifiera problem, ta fram förslag till lösningar och lämna argument för de förslag de förespråkar med t.ex. intervjuer eller forskning. En central del i detta steg är att underlätta möjligheten till samråd samt skapa utrymme för olika former av dialog för att samla in synpunkter från intresserade aktörer.Idéburna organisationers bidrag:
  • Förespråka: Säkerställa att man tar hänsyn till olika intressenters behovoch intressen som påverkas av det politiska initiativet.
  • Informera och medvetandegöra: Idéburna organisationer informerar medlemmar, användare och andra berörda medborgargrupper om arbetetmed det politiska initiativet.
  • Expertis och rådgivning: Att tillhandahålla analyser och forskningom de frågor som det politiska initiativet handlar om eller att visa på om ytterligare prioriteringar bör inkluderas.

16 HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

  • Innovation: Att erbjuda lösningar, ofta med nya infallsvinklar, praktiska lösningar och konkreta modeller som är anpassade till särskilda använ- dargrupper och situationer.
  • Tillhandahålla tjänster: Bidra med input till arbetet för att säkerställa att det möter deras specifika användares behov på bästa sätt.
  • Bevaka och granska: Att följa arbetet med det politiska initiativet för att se till att intressenters behov beaktas och att processen är öppen och tillgänglig för alla.Det offentligas ansvarsområden:
  • Information: Tillhandahålla detaljerad information i rätt tid om aktuellasamrådsförfaranden.
  • Processer: Utveckla och följa miniminivåerna för samråd, som exempel-vis tydliga mål, regler för medverkan, tidslinjer, kontakter etc. Organiseraöppna samrådsmöten, som alla potentiella intressenter bjuds in till.
  • Resurser: Se till att det finns tillräckliga tidsramar och möjligheter för attgarantera att olika nivåer av civilsamhället kan delta i samrådet.
  • Lyhördhet: Garantera att relevanta myndighetsföreträdare deltar aktivtgenom att lyssna, reagera och ge feedback på samrådssvar.Användbara verktyg och mekanismer:
  • Information:
    • ˅  Öppen och fri tillgång till policydokument, genom en öppen och till-gänglig källa som samlar all information om de olika politiska initia- tiven. Säkerställa att informationen är tillgänglig i olika format för att nå allmänheten i stort.
    • ˅  Webbplats med omfattande tillgång till centrala dokument och infor- mation om olika offentliga evenemang.
    • ˅  Kampanjer och lobbying för att utforma politiken genom yttranden, positioner, brev och manifest.
    • ˅  Publika webbsändningar från utfrågningar, möten och debatter så att allmänheten kan se och lyssna i realtid.
    • ˅  Forskning som bidrar till arbetet med det politiska initiativet.
  • Samråd och dialog:˅ Utfrågningar och paneler med intressenter för att identifiera och tolka känsligheten, lyhördheten för frågeställningarna, samt för att samla in förslag, endera genom personliga möten eller på webben.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 17

˅ Expertseminarier och möten med relevanta experter för att ta fram specialiserad kunskap, forskning eller studier som kan användas när det politiska initiativet förbereds.

˅ Kommittéer och rådgivande organ med olika intressenter som består av eller inkluderar företrädare för idéburna organisationer – kan vara permanenta eller tillfälliga.

■ Partnerskap:
˅ Samarbete under formuleringsarbetet: Idéburna organisationer deltar

aktivt i arbetet med delar av lagstiftningsprocessen.

D. Beslut
Formerna för politiskt beslutsfattande varierar beroende på det nationella sammanhanget och de olika ländernas lagstiftning. Gemensamma känne- tecken är att ett departement utarbetar ett politiskt direktiv, eller lagstift- ningsförslag, som sedan antas genom parlamentarisk omröstning eller folk- omröstning och som sedan kräver genomförandelagstiftning. Lagutkast och motioner ska vara öppna för synpunkter från idéburna organisationer. Det offentliga ska utvärdera de olika åsikter och synpunkter som lämnats innan beslutet fattas. I detta skede utgör samrådet en central del för att beslutet som fattas ska bli väl underbyggt. Det är emellertid myndigheterna som har det slutliga beslutsmandatet, om inte beslutet fattas genom en offentlig om- röstning, folkomröstning eller genom någon annan typ av medbeslutande- mekanism.

Idéburna organisationers bidrag:

  • Förespråka: Påverka beslutsfattarna före omröstningen.
  • Information och medvetandegörande: Informera medlemmarna,användare och olika medborgargrupper om de politiska besluten ochderas eventuella effekter.
  • Expertis och rådgivning: Tillhandahålla detaljerade analyser för attinformera och påverka beslutsfattare.
  • Bevaka och granska: Följa beslutsprocessen, se till att den är demo-kratisk, transparent och så effektiv som möjligt.Det offentligas ansvarsområden:
    ■ Information: Tillhandahålla information om den politik som är underutarbetande.

18 HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

  • Processer: Att erbjuda och följa upp valda former av medbeslutande- mekanismer när det är lämpligt.
  • Resurser: Att möjliggöra och understödja idéburna organisationers aktiva medverkan genom att de inkluderas i beslutsfasen.
  • Lyhördhet: Att lyssna, ta hänsyn till och låta sig påverkas av synpunkter från idéburna organisationer.Användbara verktyg och mekanismer:
  • Information:
    ˅ Organisering av kampanjer och lobbying för att påverka beslutsfattarna,till exempel med hjälp av broschyrer, webbplatser, pressmeddelandenoch offentliga demonstrationer.
  • Samråd och dialog:
    ˅ Öppna möten eller kommittésammanträden för att garantera öppna ochtillgängliga debatter under beslutsfattandet.
  • Partnerskap:
    • ˅  Gemensamtbeslutsfattandeviaforum,konsensuskonferenserochandradeltagarmöten.
    • ˅  Gemensamt beslutsfattande som exempelvis medbeslutande i budget-frågor.E. Genomförande
      Detta är det steg då många idéburna organisationer är mest aktiva, exempel- vis i tillhandahållande av tjänster och genomförande av projekt. En stor del av det arbete som görs av idéburna organisationer under de föregående stegen syftar ofta till att försöka påverka genomförandet av politiken. Denna fas är särskilt viktig för att säkerställa att det avsedda resultatet med det politiska initiativet uppnås. Tillgång till tydlig och öppen information om förväntningar och möjligheter är viktigt i detta steg, samt aktiva partnerskap.Idéburna organisationers bidrag:
  • Information och medvetandegörande: Fokuserar primärt på att ökaallmänhetens medvetenhet, beskriva fördelar och nackdelar samt följdernaav politiken.
  • Tillhandahålla tjänster: Idéburna organisationer är ofta en viktigaktör som tjänsteutförare i genomförandet av politiska initiativ, ofta med huvudansvar för att leverera resultat.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 19

■ Bevaka och granska: Att bedöma och säkerställa att politiken genom- förs på det sätt som avsetts och att det inte skapar negativa bieffekter.

Det offentligas ansvarsområden:

  • Information: Tillhandahålla information om hur politiken ska genom-föras, offentlig upphandling och riktlinjer för projekt.
  • Processer: Följa fastställda regler och förordningar för genomförande avpolitiken.
  • Resurser: Möjliggöra aktiv medverkan från idéburna organisationerunder genomförandefasen genom att man t.ex. avsätter speciellt stöd fördetta, finansiellt eller på annat sätt som t ex administrativt stöd.
  • Lyhördhet: Vara tillgänglig och reagera på specifika behov som uppstårnär det politiska initiativet genomförs.Användbara verktyg och mekanismer:
  • Information:
    • ˅  Öppen och fri tillgång till det offentligas dokument gällande projekt ochgenomförandebeslut.
    • ˅  Webbplats med omfattande tillgång till centrala dokument och infor-mation om olika offentliga evenemang.
    • ˅  Information via e-post för att avisera kommande projekt och finansie-ringsmöjligheter.
    • ˅  Frågor och svar på webben eller i andra kanaler för att erbjuda informa-tion som presenteras i formen ”frågor och svar”, som syftar till att gehjälp och vägledning.
    • ˅  Offentlig upphandling så att förfarandet är öppet och transparent.
  • Samråd:
    ˅ Evenemang, konferenser, forum och seminarier för att informera ochdiskutera genomförandet av politiken med idéburna organisationeroch allmänheten.
  • Dialog:

20

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

˅ ˅

Kapacitetsbyggande seminarier för att öka relevant kunskap och kapaci- tet för ett bra genomförande.
Utbildningsseminarier för idéburna organisationer och det offentliga om särskilda ämnen som är relevanta för genomförandet, t ex om upphandling, projekt- och finansieringsansökningar.

■ Partnerskap:
˅ Strategiska partnerskap där idéburna organisationer och myndigheter

bildar ett partnerskap för att genomföra politik. Detta kan sträcka sig från ett litet pilotprojekt till ett totalansvar för genomförande.

F. Bevakning
I detta skede har de idéburna organisationerna till uppgift att granska och bedöma resultaten av den genomförda politiken. Det är viktigt att ha ett effektivt och öppet granskningssystem för att kunna utvärdera om politiken/ programmet uppnår det avsedda syftet.

Idéburna organisationers bidrag:

  • Förespråka: Att följa och öppet uttala om det politiska initiativet har nåttde avsedda intressenterna och om det har lett till det önskade resultatetför samhället eller inte.
  • Expertis och rådgivning: Att samla belägg eller forskning om politikenseffekter, inkluderar arbetet i tankesmedjor och forskningsinstitut.
  • Tillhandahålla tjänster: Ansvar att övervaka effekterna av programmetnär det gäller kvalitet, hållbarhet, effektivitet och verkliga exempel.
  • Bevaka och granska: Civilsamhället har en prioriterad roll för att över- vaka politikens effekter och är viktig för att se till att de avsedda målenhar uppnåtts.Det offentligas ansvarområden:
  • Information: Tillhandahålla information om aktuell status för politiken.
  • Lyhördhet: Lyssna och reagera på särskilda synpunkter som lyfts framav civilsamhället.Användbara verktyg och mekanismer:
  • Information:
    ˅ Öppenochfritillgångtillinformationomdenpolitiskautvecklingen.
    ˅ Insamlingavexempelpåochstatistikomprojektetsförverkligande.
    ˅ Utvärderingavpolitikenochdessinverkanviakonferenserochrapporter. ˅ Oberoendeforskningsstudierförattdralärdomar.
  • Samråd:
    ˅ Feedback-mekanismer för att följa förloppet, som undersökningar,webbenkäter eller frågeformulär.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 21

■ Dialog:
˅ Arbetsgrupp eller kommitté som består av idéburna organisationer (både

brukare och utförare) som ansvarar för granskning och utvärdering av

det politiska initiativet.

■ Partnerskap:
˅ Arbetsgrupp eller kommitté som består av idéburna organisationer och

myndigheter som samlas i ett strategiskt partnerskap för att granska och utvärdera det politiska initiativet.

G. Omformulering
De kunskaper som samlats in vid bedömning av genomförandet av politiken, tillsammans med de behov som utvecklas i samhället, kräver ofta en om- formulering av politiken. Detta måste bygga på tillgång till information och möjligheter till dialog för att fastställa behov och initiativ. Denna omformu- lering gör det möjligt att inleda en ny cykel av beslutsfattande.

Idéburna organisationers bidrag:

  • Förespråka: Utöva påtryckningar för förnyelse av politiken genom attpåvisa konsekvenser av den aktuella politiken, för att kunna uppfyllabehoven hos brukare eller medborgare.
  • Expertis och rådgivning: Genomföra forskning och analys för att iden-tifiera luckor i det aktuella politiska initiativet och ge en logisk grund föromformulering.
  • Innovation: Att utveckla nya infallsvinklar för att hantera den relevantapolitiska frågan. Detta kan vara en central del av den politiska förnyelsen.
  • Tillhandahålla tjänster: Att identifiera hinder och samla belägg för attillustrera nya behov som kräver en omformulering av politiken.Det offentligas ansvarsområden:
  • Information: Tillhandahålla information om möjlig omprövning av enpolitik och uppfattningar om vilka ändringar av politiken som krävs.
  • Processer: Skapa och erbjuda tydliga, öppna och tillgängliga processer såatt intresserade parter kan delta.
  • Resurser: Möjliggöra och stödja en aktiv medverkan från idéburna orga-nisationer och civilsamhället.
  • Lyhördhet: Att lyssna och agera utifrån idéburna organisationers syn-punkter.

22 HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

Användbara verktyg och mekanismer:

■ Information:
˅ Öppen och fri tillgång till information som består av utvärderingar,

studieresultat och andra resultat om den befintliga politiken.

■ Samråd:

  • ˅  Konferenser eller möten för att utforma omformuleringen av politikensom planerats av myndigheter.
  • ˅  Webbsamråd för att samla synpunkter från civilsamhället om hurpolitiken/projektet ska följas upp.■ Dialog:
    ˅ Seminarier och rådgivande forum för att engagera intressenter i utveck-lingen av nya inriktningar på det politiska området, t ex öppna mötes-platser och andra metoder för innovation. ■ Partnerskap:˅ Arbetsgrupp eller kommitté där idéburna organisationer utgör en expertgrupp tillsammans med andra intressenter och myndigheter med syfte att rekommendera en omarbetad politik.4.3 ÖVERGRIPANDE VERKTYG OCH MEKANISMER FÖR MEDVERKAN AV IDÉBURNA ORGANISATIONER I DEN POLITISKA BESLUTSPROCESSENUnder samrådsförfarandet för att ta fram koden nämnde många idéburna organisationer i Europa att det i många länder fanns olika typer av över- gripande strukturer eller mekanismer för medverkan i den politiska besluts- processen:A. E-deltagande
    E-deltagande är en viktig del av e-demokratin. Därför måste denna följa alla principer för en god demokratisk beslutsprocess i kombination med använ- dandet av e-verktyg. E-verktyg erbjuder stora möjligheter för idéburna organi- sationer och civilsamhället att medverka i den politiska beslutsprocessen. De bidrar till att öka institutionernas öppenhet, ansvarsskyldighet och lyhörd- het, samt främjar medborgarnas engagemang. De kan dessutom öka själv- bestämmandet och den demokratiska processens tillgänglighet. Dessa verk- tyg kan utöka och fördjupa politisk medverkan genom att möjliggöra för människor att få kontakt med sina folkvalda representanter.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 23

För att uppnå detta positiva resultat måste de verktyg som används an- passas för att öka delaktighet och öppenhet samt göra medverkan enklare. Verktygen måste undvika att skapa nya hinder. Men dessa verktyg är också sårbara och kan missbrukas och manipuleras. Därför måste åtgärder vidtas för att minimera sådana risker i enlighet med krav på dataskydd och sekretess.

De oftast använda verktygen i många länder idag är centrala elektroniska portaler. För att dra full nytta av dess potential bör e-verktyg integreras och användas av alla typer av aktörer i beslutsprocessen, inklusive myndigheter på alla nivåer och det organiserade civilsamhället. E-deltagande har en avgörande roll för det ömsesidiga förhållandet mellan regering och medborgare för att förbättra statliga aktiviteter och nationell utveckling. Viktiga komponenter i e-deltagandet är bland annat: e-information, e-rådgivning och e-beslut.

E-förvaltning är också sammanlänkad med e-deltagande. Detta koncept är ett särskilt kraftfullt verktyg för engagemang i kommunal förvaltning ge- nom förbättrad tillgång till information och en fördjupning av medborgarnas medverkan i den politiska processen. Genom medborgarengagemang kan e-förvaltning förbättra det allmänna förtroendet mellan regering och offentlig förvaltning. Därför måste detta ske på ett inkluderande sätt. Det måste vara enkelt att använda och får inte skapa nya hinder för medborgarmedverkan. För att vara helt tillförlitligt måste en hög grad av dataskydd tillämpas och medborgares sekretess måste skyddas.

B. Kapacitetsbyggande för deltagande
Det är väldigt viktigt att kontinuerligt utveckla kapaciteten och kompetensen hos lokala, regionala och nationella idéburna organisationer så att de aktivt kan involveras i den politiska beslutsprocessen, i projekt och att tillhanda- hålla tjänster. Kapacitetsbyggande omfattar också utbildningsseminarier för att förbättra förståelsen för den ömsesidiga roll som idéburna organisationer och det offentliga har eller olika typer av utbytesprogram för att underlätta förståelsen för varandras roller och perspektiv.

C. Strukturer för samarbete mellan idéburna organisatio- ner och det offentliga

För att förenkla samverkan mellan myndigheter och idéburna organisationer finns det i vissa länder ett samordningsorgan. Dessa kan exempelvis vara offentliga organ som har en speciell kontaktperson för civilsamhället i varje myndighet, ett centralt samordningsorgan som samtalspart för idé-

24 HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA

burna sektorn, eller gemensamma strukturer som kommittéer med olika intressenter. Det kan också vara olika typer av arbetsgrupper, expertråd och andra rådgivande organ (permanenta eller tillfälliga) eller andra former av allianser/koalitioner mellan idéburna organisationer som samlar resurser och bygger upp gemensamma ståndpunkter.

D. Överenskommelser för samverkan mellan idéburna or- ganisationer och det offentliga

I många europeiska länder finns överenskommelser mellan idéburna organi- sationer och det offentliga som definierar partnernas olika åtaganden, roller och ansvar samt hur man ska samverka. Dessa dokument skapar en gemen- sam grund för samverkan och underlättar en pågående dialog och ömse- sidighet mellan idéburna organisationer och det offentliga. De kan t.ex. vara bilaterala överenskommelser med parlament eller regeringar, olika typer av strategidokument för samarbete eller officiella samverkansprogram som har godkänts av det offentliga. Ramavtal finns för sambandskontor på lokal och nationell nivå. I länder där sambandskontor finns har program startats för partnerskap med idéburna organisationer och långsiktig hållbarhet.

HUR ORGANISATIONER KAN MEDVERKA 25

5MATRIS FÖR MEDVERKAN I BESLUTSPROCESSEN
Matrisen medföljer koden och ger praktiska exempel som visar vilka metoder som fungerat väl i olika miljöer och omständigheter och vilka metoder som visat sig mindre framgångsrika eller kan leda till störningar eller otillfredsställande processer för medverkan.Matrisen ska vara ett levande verktyg och ett samarbetsprojekt mellan konferensen och kongressen. De kommer att utbyta erfarenheter och jämföra uppfattning av medverkansprocesser från båda sidor, förvaltning/regering och civilsamhället.26 MATRIS FÖR MEDVERKAN I BESLUTSPROCESSEN
NIVÅER AV DELTAGANDE PARTNERSKAP˅ Arbetsgruppeller kommitté˅ Samarbeteunder formuleringsarbetet
DIALOG˅  Arbetsgruppeller kommitté˅  Utfrågningaroch offentliga forum˅  Medborgarforumoch framtidsråd˅  Central myndighetskontakt˅  Utfrågningaroch paneler˅  Expertseminarieroch möten˅  Kommittéerochråd­ givande organ med olika intressenter
SAMRÅD˅ Petitioner
˅ Samrådpåwebbenellermed andra tekniker
˅  Utfrågningaroch paneler˅  Expertseminarieroch möten˅  Kommittéerochråd­ givande organ med olika intressenter
INFORMATION˅  Enkelochfritillgångtill information˅  Forskning˅  Organiseringavkampanjer och lobbying˅  Webbplatsförcentraladokument˅  Öppenochfri tillgång till policy­ dokument˅  Webbplatsför centrala dokument˅  Kampanjeroch lobbying˅  Publikawebb­ sändningar˅  Forskning
STEG I DET POLITISKA BESLUTS­ FATTANDETSätta agendanFormulering
˅ Gemensamt beslutsfattande˅ Strategiska partnerskap˅ Arbetsgrupp eller kommitté˅ Arbetsgrupp eller kommitté
˅ Öppnamöten eller kommitté­ sammanträden˅  Kapacitets­ byggandeseminarier˅  Utbildnings­seminarier˅ Arbetsgrupp eller kommitté˅ Seminarieroch rådgivandeforum
˅ Öppnamöten eller kommitté­ sammanträden˅ Evenemang, konferenser,forum och seminarier˅ Feedback­ mekanismer˅ Konferenser eller möten˅ Webbsamråd
˅ Organiseringav kampanjer och lobbying˅  Öppenochfri tillgång tillinformation˅  Webbplatsförtillgång tillinformation˅  Informationviae­post˅  Frågorochsvar˅  Offentligupp­handling˅  Öppenoch fri tillgång tillinformation˅  Insamlingavexempel˅  Utvärdering˅  Oberoendeforskningsstudier˅ Öppenoch fri tillgång tillinformation
BeslutGenomförandeBevakningOmformulering

page29image2071920864

Koden på svenska är tryckt av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) och Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor (MUCF).